|
———
——— ——— 
——— ——— ——— Humör ;o) 
|
 23:13 - 2006-04-04
Med lite pyssel av en händig kompis (Tack J, du vet att jag älskar dig! =) så fick han upp och fast rören så pass att vi kunde ta oss till en liten privatverkstad knappt 1 km bort. Vi tänkte som så, att han kanske kan kolla på det och se om det kan hålla att åka med det så jag åtminstone kommer hem igen. Utan att behöva greja skiten i L-köping. J hoppade ur vid macken bredvid och jag och M åkte till verkstaden. För vi kom på att det är bäst att det är vi två tjejer som åker och frågar... *lol* Mycket riktigt. Jag drog en liten vit lögn om att jag skulle fixat avgasröret i helgen, men att jag inte hann med det för att jag var tvungen att åka akut till L-köping, och just bara därför gick det ju sönder. (Lite sant var det, för det har varit meningen att vi skulle kolla det, senare...)(Ni vet ju hur det är, man skjuter upp saker alldeles för länge, och så går det åt skogen bara för att man aldrig får tummen ur.) Han bad mig köra in bilen direkt, och så hissade han upp den och kollade till det som var gjort. Han var lite imponerad av den provisoriska lagningen, för han trodde nog det var en amatör som gjort det (nåja, J är väl inget proffs, men han har rätt grejor hemma i alla fall ;o). I vilket fall som helst så surrade han fast röret lite extra med kraftig svetstråd, och jag behövde bara betala 100 spänn. Ibland är det bra att vara tjej *LOL* Man ska utnyttja sina förmågor. Idag när jag skulle åka hem igen var jag lite nervös. Tänk om det inte skulle hålla! Verkstadskarlen hade visserligen dragit och kännt efter ordentligt innan jag åkte ifrån honom, så jag visste att det var rätt stadigt. Men ändå! 18 mil med ett avgasrör som knappt sitter fast. Men allt gick bra. Fast när jag kom hem och satte mig i soffan var jag helt matt och skakig, så jag hade nog varit mer spänd och nervös än jag kände när jag körde. Självbevarelsdrift skulle jag tro. Så. Nu sitter vi med en bil som behöver byta hela avgassystemet från katalysatorn och bakåt. Och vi har inga pengar. Och jag som hade tänkt åka hem till mina föräldrar nästa helg. Undrar just om det blir av. Visserligen har vi kontakter som kan fixa grejor billigare och en 'svärfar' (sambons mammas andra make) som kan och gillar att meka. Men det lär ju inte bli billigt ändå. Så jag säger bara SUCK! Varför just nu när pengar inte finns? Svar: Just för att det är då sånt brukar ske. *suck igen* Men som sambon sa igår i telefon. Du är ju värmlänning nu. Dâ' ornêr sâ', o ornêr dâ' sâ' intâ, så kvetter dâ'." ;o) Fast ibland undrar jag faktiskt. Tyvärr blir det ingen broderiuppdatering den här veckan. Eftersom jag var sjuk nästan hela förra veckan så orkade jag inte. Och de andra kvällarna har jag varit upptagen på annat håll. Men den här veckan ska det nog bli mera gjort. För eftersom vi har öppnat cafét varje dag nu, och folk ännu inte upptäckt det och det dessutom är mindre bra väder. Då finns det inte så mycket att göra där ute. Så broderiet får följa med dit ;o) När jag åkte hemåt idag så körde jag förbi vägen till Tived och Tivedens nationalpark. Och jag höll på att förgås av längtan att få åka dit. Men det är totalt fel årstid för en resa dit. Det är nästan så det är svårt att gå där bara det har regnat. Det är rätt så oländigt där i Trolltiven, så det är inte direkt ett ställe man ska åka ensam till. För det är rätt ensligt och skulle det hända nåt så är man rätt hjälplös. Så även om min dröm är att få vara där ensam med naturen och alla som finns där, så törs jag inte. Skulle nog inte våga ändå, för som sagt, det är rätt ödsligt trots allt. En bra lösning är att åka dit tre stycken. Så jag kan gå ensam men de andra två har sällskap av varandra, och jag vet att jag ändå inte är helt själv. Det skulle vara idealiskt =) Får se om det går att ordna. Jag ska dit i sommar i alla fall. Helst till Trollkyrka där jag inte varit än. Och till Fagratjärn, där de röda näckrosorna växer. *suckar drömskt* Hexi kommer snart att förstå vad jag pratar om. Om hon inte redan kommit så långt i böckerna ;o) (Jag har haft en dragning till Tiveden redan innan böckerna, men den blev inte direkt mindre efter jag läst dem... *lol*) Jaha. Är det nåt mer jag ska skriva om ikväll. Tror inte det. Kommer jag på nåt så kan det nog vänta till senare. Eller jo, förresten. Imorrn kväll ska jag på fotoklubbens månadsmöte. Ska bli kul att få höra lite kritik på bilderna jag lämnade in förra månaden. Det var första gången jag lämnade in bilder, så jag är rätt nyfis. Den här månaden är det 'kollektionstävling'. Man ska lämna in tre bilder som har ett visst, valfritt, tema. Det ska gå en röd tråd mellan dem. Jag ska lämna in på temat - småkryp i närbild som äter. Men det känns lite nervöst, för man har ju inte en blekaste om vad de andra brukar eller ska lämna in. Jag har bara varit medlem sen årsskiftet, så jag har ingen större koll än. Mer än att vissa bilder som andra har lämnat in, faktiskt är sämre än vad mina är (enligt egen känsla ;o). Så jag är inte helt oäven. I själva verket är jag faktiskt rätt duktig för att vara outbildad fotoamatör *rakryggad* Jag hänger här på Mamsans lilla 'upprop', att man ska vara stolt över sig själv och även vara glad för andras framgångar. Och det kan jag ärligt säga att det är jag. Även om jag kan bli lite avis ibland, men det är bara mänskligt. Näe, ner med missunsamheten!!! Fram med glädje för andras glädje! Och var stolt över dig själv och vad Du kan. Så det så! =) //Tess!!!
|
