———
———
———
———
———
———
———
Humör ;o)
~~~)O(~~~
Nästa högtid
31 oktober
|
|
12:34 - 2007-03-07
Stirrig - Uppdaterad!!
Usch. En sån här halvjobbig dag. Mår egentligen rätt bra faktiskt, men det är vissa tankar och funderingar som börjar spinna iväg med mig just nu. Jag ska till läkaren idag för att förlänga sjukintyget. Detta möte är jag inte så värst orolig för just nu men blir säkert precis innan jag ska dit (synd eftersom jag behöver kolla blodtrycket). Men imorrn ska jag till kuratorn igen.
Hon är snäll och så. Men nästan på gränsen till menlös känner jag just nu. Oftast är det dessutom mest jag som pratar när jag är där. Jag vet inte om det är för att jag håller låda som hon inte säger så mycket, eller så är hon sån som låter patienten prata. Det kommer ju tidpunkter då jag verkligen inte vet vad jag ska säga/berätta och då blir det tyst. En sån där besvärande tystnad, tycker jag i alla fall. Varför kan inte hon säga nåt, eller fråga nåt då? Näe, hon väntar ut mig tills jag kommer på nåt 'klyschigt' att säga (det känns som det blir klyschigt i alla fall). Det är jobbigt!
Och som sagt, nu börjar tankarna spinna iväg. Innan jag gick iväg förra gången fick jag nämligen tre nya tider hos henne. Ok, bra med flera tider, men det är en gång i veckan jag ska dit. Varför så himla tätt??? Jag hinner verkligen inte koma fram till nåt under den korta tiden mellan träffarna. Och eftersom jag känner att jag måste komma fram till nåt så blir träffarna hos kuratorn ett stressmoment. Till och med min handläggare på FK tyckte det var väldigt tätt mellan träffarna och tyckte att det säkert borde räcka med 14 dagar mellan gångerna 'så du hinner komma fram till nåt'.
Det är det där varför jag ska dit så ofta som mina tankar rör sig runt just nu. För sist kom vi nämligen in på min tro. Det började med att jag pratade om min brevkurs bara lite allmänt, men sa inte vad det var för kurs. Och egentligen hade jag väl kunnat låta bli att säga vad det var för nåt när hon frågade, men ärlig som jag är så sa jag att det är en kurs i häxkonst. Hon såg lite konfunderad ut och frågade lite mera. Jag berättade att det är fullkomligt seriöst och 'inget farligt'. Hon frågade hur känge jag varit intresserad av 'sånt' och jag svarade att det har jag varit ända sen jag var liten, vilket jag faktiskt har har jag kommit fram till. Och sen pratade vi lite mera om 'sånt där' (mediala saker, saker som sker i vår lägenhet, om min sambo var intresserad etc etc).
Just nu känner jag det som om att hon har planerat in en massa tider för mig för att hon ska kolla att jag är frisk rent psykiskt bara för att vi pratade om annan tro än den kristna... Det är säkert total inbillning från min sida, men eftersom jag inte vet varför än, så blir det ju lätt ett stressmoment som sagt. Och vid såna osäkra tillfällen drar min hjärna iväg. Och varför ska jag vara så jäkla osäker på mig själv när jag pratar om min tro med folk?!?!???!? Jag försöker verkligen förklara vad jag står för/tror på på ett bra sätt, men det känns ändå som om jag berättar med ett ursäktande och att jag liksom bara hittar på det hela och därför försöker skoja bort det. Jag är ju fullkomligt seriös i detta, men ändå känns det som jag urskuldar mig när någon undrar vad jag tror på. VARFÖR är jag sån???
~~~~~~~~~~~~~~)O(~~~~~~~~~~~~~~
Näe. Ska göra nåt åt håret. Måste ner till fotografen och hosta upp 200 kr för att ta nya kort till körkortet. Det går nämligen ut på måndag... Regnar gör det också. Men det gör inget, för ska det ändå vara 7 grader varmt ute kan snön lika görna försvinna på en gång. Och det gör den fortare om det regnar. Så jag är i valet och kvalet om jag ska gå ner och få en promenad men bli blöt om fötterna, eller om jag ska vara så lat att jag tar bilen ner de få kilometrarna det är. Det tar ju liksom bara 10 minuter att gå ner, så det är ju lite lätt onödigt att ta bilen. Men det blir nog bilen, för jag avskyr att bli blöt om fötterna när jag är ute.
Sockerstirr i kroppen har jag också, bara för att jag åt rostat vitt bröd till frukost istället för det vanliga grova brödet *SUCK* Frågan är om jag kan kalla den här dagen bra ändå? Ska på möte ikväll också, tyvärr. Fast igår klarade jag faktiskt av att vara i cafét i ett par timmar. Det var apjobbigt att komma dit (höll på att vända och åka hem igen när det var 1 km kvar), mådde illa och var skakig. Men jag tog tablett och sen satte vi oss med det som skulle göras. Och det gick! Men fy vad jag mådde dåligt när jag kom hem sen. Helt slut i kroppen och hjärnan. Men jag klarade av det! (den här gången)
Nu ska jag sluta gnälla offentligt.
//Tess!!!
Uppdaterad 16.15:
Nu har jag tagit kort och skickat iväg brevet om körkortsförnyelse. Korten blev rätt bra om man låter bli att titta för noga på hur blek jag är eller hur trött jag ser ut. För jag ser i alla fall glad ut =) Och det kan jag stå ut med i 10 år *s*
Och så har jag varit till läkar'n också. Var lite smånervös och orolig innan, men det lyckades jag lugna ner innan jag kom in till henne. Och nu är jag sjukskriven fram till sista maj åtminstone. Så får vi se hur det är då. Men det är i alla fall tre månader som jag slipper tänka på det i alla fall. Skönt!!! Plus att jag kollade blodtrycket, som nu äntligen är nere i mitt nästan normala värde. Inte för att det oroade mig med det förhöjda värdet, för det var inte jättemycket förhöjt, men det är ändå skönt att veta att det är ok nu. Och så vet jag att motion och bra kostvanor gör blodtrycket bättre överlag.
Dessutom visade det sig när jag betalade vårdavgiften att jag betalat så pass mycket att jag fick frikort för resten av året! Det är också jätteskönt! Särskilt om man ska springa till kuratorn så jäkla ofta... Nåja.
Så dagen är rätt bra ändå. Igen ;o)
|
Förra klottret - Nästa klotter
"Det finns en skillnad i att tro och att veta:
Den som tror måste bevisa något för sig själv och för andra. Den som vet, lever ödmjukt och tryggt."
"Livet består inte av att vänta ut stormarna. Det handlar om att lära sig dansa i regnet."
|
|
