Det nyaste som skrivits
———
2009
Oktober September April Mars Januari
———
2008 2007 2006
———
Om mig
———
Bloggar & Länkar
———

———
Jag pingar på Nyligen
Jag pingar på Tjejblog
———
Kontakta mig
Skaffa dig en egen dagbok
———


Humör ;o)

The current mood of tessibess at www.imood.com

~~~)O(~~~

Nästa högtid
31 oktober


moon phase info


Weblog Commenting and Trackback by HaloScan.com


besöksräknare



18:22 - 2008-02-14
Dagens bravader

Så har då dagens inbokade läkarbesök avklarats. Och jag lever än. Men jämrarns så trött jag är! Fast iofs ärdet ju inte så konstigt med tanke på att jag än en gång inte sovit bra och sen satt spänd som en fiolsträng inne hos läkaren.
  Jag var ju självklart supernervös när jag skulle dit. Igår hade jag bett om hjälp för dagen, då sambon inte hade nån möjlighet att följa med. Men innan jag gick iväg kände jag inte att jag hade nån som stöd alls. Så jag stoppade ner min lilla Knut i innerfickan i jackan för att ha lite säl(l)skap i alla fall (bild kommer på honom ) Går iväg mot VC, tar ju bara fem minuter att gå dit. Hjärtat höll på att banka ur kroppen av nervositet och stress, och magen var i olag idag också (dock inte lika illa som i måndags). Hela vägen dit kände jag mig så här.
  Men så kom jag fram. Och så fort jag satte ner foten på parkeringen utanför VC så blev jag helt kolugn. Det var en sån kontrast att jag inte kunde undvika att känna den. Då visste jag att jag ändå hade hjälp med mig, men att den hjälpen hade stått och väntat på mig där borta istället. Kanske för att jag verkligen skulle märka stödet; det kanske jag inte skulle ha gjort om det varit hemifrån redan.

I väntrummet blev jag förstås nervös igen, men det var nog bara bra. Och det var också en hjälp för mig själv, för väl inne hos läkaren gjorde det att jag inte sa något som kunde göra att jag verkade friskare än jag är... Satt med benen och armarna i kors av anspänningen. Hämtade mig en plastmugg med vatten, som jag var tvungen att vara försiktig med för att inte krama sönder *s*. Hade 'ont i hjärtat' av nervositeten, men det sa jag inget om för jag vet vad det är som spökar i det fallet. Jo, det är hjärtat på sätt och vis, men inte det fysiska hjärtat. Hjärtchakrat däremot. I alla fall så slutade det med en månads sjukskrivning igen, ett lite utförligare sjukintyg men ingen kommentar om att jag måste boka en ny tid. (Några provsvar fick jag inte, men jag tror att det är för att de inte hade nåt att anmärka på. Hade det varit nåt borde han ha sagt nåt.)
  När jag fått mitt sjukintyg reste jag mig och gick ut. Och så fort jag stängt igen dörren lät jag den spända teatermänniskan () slippa fri, och jag drog en djup lättnads suck. Sen mådde jag rätt bra igen. Nackdelen nu då, eller om det är en fördel det vet jag inte än, är att han den här läkaren gör sin sista dag här i stan imorgon (han är ju en sån här inhopparläkare). Så nästa gång jag ska ha läkartid, dvs inom en månad, blir det en ny läkare. Men det tar jag då. Har ingen lust att fundera på det just nu.
  Överklagan till FK är i alla fall färdigskriven nu. Det tog en stund att få ihop den, men jag känner mig färdig med den. Sambon kollade också igenom den och ändrade lite småplock så det blev ännu tydligare. Påpekade lite snällt i början av brevet FK's roll gentemot långtidssjukskrivna med ett direkt citat från deras egen hemsida. De verkar ju inte direkt ha koll på sina egna skyldigheter, bara rättigheterna att ställa till med besvär för de som behöver hjälp.

Men nog om sånt nu. Nu ska jag äta lite ost och dricka mjölk, sen ska jag ut i SOLEN!!!!

~~~~~~~~~~~~~~)O(~~~~~~~~~~~~~~

Jag fryser! *brrrr* Jag var ute i nästan 1.5 timme, men eftersom jag kom ut lite sent och det dessutom blåste mer ute än jag trodde, så var det inte så väldans varmt inte. Det gick bra till en början, men sen när jag vände hemåt hade jag motvind och lårmusklerna blev bara stelare och stelare av vinden. Och fast jag nu varit inne i snart en timme och sitter inlindad i en fleecepläd så fryser jag ända in i skelettet
  Men det är det värt, för även om jag var kall ute och nu även inne, så var promenaden välbehövlig av flera orsaker. Skönt att röra sig, glad för att solen skiner och så minskar stressen i kroppen. Plus att jag, trots att jag ofta 'hamnade fel', gick och tänkte positiva tankar om mig själv och mitt liv och vad jag ska göra för att hitta tillbaka/rätt igen. I alla fall 85% av tankarna var positiva och planerande framåt, de andra som poppade upp mitt i allt positivt gick jag igenom och sen puttade jag undan dem igen. Blev så flera gånger, men det var bara att acceptera.

Kom i alla fall fram till att jag verkligen måste centrera mig, och att promenader är det största hjälpmedlet till det. Just nu är lilla Jag uppdelad i tre olika nämligen, det är Jag - kroppen, det är Jag - den andliga, och det är Jag - den mentala. Dessa tre är för tillfället väldigt fjärmade från varandra, och det gör det inte direkt lättare att hitta nån tråd att dra i för att må bättre. Men när jag kom på att det är här jag befinner mig just nu så blev det även lättare att komma på hur jag ska tackla det hela.
  Rehabmannen på AF sa en sak i måndags som jag i alla fall tog till mig direkt. En sak som jag egentligen vet redan, men som har hamnat i skymundan nu i mitt negativa liv (jag är ju egentligen en positiv person). Jag beklagade mig på nåt vis över det trista vädret som dragit ner mig en hel del och sa nåt om solen också. Då påpekade han att istället för att vara irriterad över att solen bara visat sig tre gånger på si eller så lång tid så är det väl bättre att bli glad när den visar sig. Och det har han ju så rätt i! Så igår när solen inte var framme (först) så var jag i alla fall glad över att det inte regnade ute. Och som en bonus då så kom solen fram nån timme senare Så nu har jag bestämt mig för att återigen försöka hitta de små glädjeämnena i livet, istället för att fastna i det grå träsket av destruktivitet, för destruktivt blir det.

Jag ska också försöka med häxkursen igen. Lite smått så där. Tror jag i alla fall. Ska låta bli att göra det till en prestation åtminstone, bara läsa igenom kursbreven kommer nog räcka till att börja med. Sen vill jag också överlag läsa mer om wicca/häxkonst för att verkligen lära mig. Jag läste i en blog i förrgår ett citat från skribentens dröm den natten: "Om du bara lånar så lär du dig aldrig." Det slog an en sträng hos mig, som gjorde att jag insåg att jag både vill och behöver jobba mer med min andliga sida och i synnerhet häxpersonen Tess. Får se hur bra det går, men jag ska göra ett försök i alla fall

Nu: Ska in i köket och steka lite fläskytterfilé och göra gräddsås. Och så grönsaker till det. Ska bli gott

//Tess!!!




|

Förra klottret - Nästa klotter


"Det finns en skillnad i att tro och att veta:
Den som tror måste bevisa något för sig själv och för andra. Den som vet, lever ödmjukt och tryggt."


"Livet består inte av att vänta ut stormarna. Det handlar om att lära sig dansa i regnet."